Inredning med stöd i hjärnforskning

Isabelle Sjövalls kunskaper inom neurodesign har, liksom ämnet självt, gått från att bygga främst på intuition till att ha en stabil grund i ett växande forskningsområde.
– Jag insåg tidigt att jag påverkas av min omgivning och började laborera med möbleringar och färgval långt innan jag visste vad det egentligen handlade om, berättar hon.

Idag är Isabelle en av världens ledande specialister inom området neurodesign. Hon brinner för hälsofrämjande design och arkitektur med avstamp i vetenskapen. Hon har skrivit två böcker på ämnet och utbildar såväl arkitekter som fastighetsägare i hur miljöerna vi vistas i kan främja hälsa, mänsklig hållbarhet och välbefinnande.
– Öppenheten för de här frågorna har ökat mycket under de år jag har arbetat inom området, betonar Isabelle. Till en början var det som att jag kom från yttre rymden. Många förstod nog inte riktigt vad hjärnforskning och design hade med varandra att göra. Idag möter jag ett helt annat gensvar. Jag tror att den generella medvetenheten och intresset för hur våra hjärnor fungerar har ökat. Många känner att det här är relevant för oss alla ur ett mänskligt perspektiv, i alla aspekter av livet.

Mätbarhet styrker argumenten

Neurodesign handlar om alla miljöer vi befinner oss i, och hur de med hjälp av medvetenhet och smarta val kan anpassas för att tillgodose våra behov av gemenskap, fysisk aktivitet, återhämtning, kreativitet och fokus. Såväl hemma som på jobbet, och inte minst i kontakt med vården.

Även om kunskaperna finns i viss mån upplever Isabelle att både patient- och medarbetarperspektivet lätt faller mellan stolarna när vårdmiljöer ska planeras. Därför är det särskilt viktigt att befästa dem i forskningen, vilket har skett på senare år. På så sätt väger argumenten tyngre och det blir mer naturligt att även väga in neurodesign i valen.

– Kommersiella miljöer har ju ett inbyggt driv att få folk att komma dit, stanna kvar och komma tillbaka. Kopplingen mellan ekonomi och design är så direkt, och det är lätt att se att inredning och arkitektur gör skillnad i exempelvis en restaurang. I en vårdmiljö finns samma koppling, men det handlar om att tänka mer långsiktigt för att se resultat. Idag vet vi att rätt miljö kan förkorta vårdtider, förbättra återhämtning, minska sjukskrivningar hos personal och bidra till att färre misstag begås.

Förutom ett ganska stramt regelverk finns en kultur och en historia av att kliniska miljöer ska vara vita och sterila. Därför menar Isabelle att man måste våga mäta och jämföra för att se vilka val som verkligen är de smarta och medvetna. Det behöver inte alls handla om att det blir dyrare och på längre sikt finns det både pengar och livskvalitet att tjäna.

Biofilisk design

Ett område inom neurovetenskapen där positiv påverkan har bevisats genom forskningsstudier är biofili. Det handlar om vår grundläggande biologiska kärlek till naturen och de positiva effekter vi kan uppnå genom att ta in naturen som en hälsofrämjande komponent i inredning och arkitektur.
– Växter, naturliga färger, former och taktila material har gynnsamma effekter på vårt välmående, förklarar Isabelle. Växter renar luften, men även organiska material, naturliga mönster och runda former kan ge hjärnan positiv stimulans och faktiskt främja återhämtning.

Hon hänvisar till Roger Ulrich, en amerikansk forskare och en av de första som gjorde studier på sjukhus och gröna vyer på 80-talet, med spännande och banbrytande resultat kopplat till patienternas tillfrisknande. Studierna ansågs kontroversiella till en början men idag vet man att effekten av biofilisk design är på riktigt.
– Konkret kan det handla om att ta in växter, men också val av mönster och material i inredning. Istället för ett sicksack-mönster som kan aktivera det sympatiska nervsystemet på ett negativt sätt kan man välja organiska mönster och naturliga komponenter, som stimulerar det parasympatiska nervsystemet med en positiv, lugnande inverkan.

Positiva beteendeförändringar

Isabelle betonar att vårdmiljöers design kan göra skillnad för patienten på flera plan. Det generella välmåendet kan förbättras och läkande påskyndas genom förstärkning av positiva beteenden, så kallad ”nudging”. Isabelle har flera konkreta exempel.
– Studier visar tydligt att en hemtrevlig och trivsam miljö kan göra oss mindre stressade och bättre på att interagera med varandra. Inredningen främjar gemenskap, vilket ökar välmående. Man har till och med kunnat visa på ett samband mellan ombonad inredning och längre anhörigbesök på vårdhem. Fler och längre stunder med nära och kära främjar i sin tur välmående hos patienter och kan göra stor skillnad över tid.

– En annan typ av nudging är inbyggd omtanke i form av möbler och miljöer som främjar rörelse, fortsätter Isabelle. Vi vet att vardagsmotion är otroligt viktigt för vår hälsa och genom att inredningen ger en knuff i rätt riktning kan rörligheten öka. Det kan till exempel handla om en soffa eller fåtölj med en sitshöjd och sittvinkel som gör det enkelt för en äldre person att resa sig. Eller designelement i inredningen som skapar nyfikenhet att röra sig mot och utforska.

Möjligheterna att låta design och arkitektur göra skillnad på riktigt är enorma. På Swedese ser vi fram emot att kombinera Isabelle Sjövalls kunskaper inom neurodesign med vår kärlek till hantverket och naturliga material för att förmedla omtanke om människor och miljöer.

Vidare läsning av Isabelle Sjövall
Designfulness - Så revolutionerar hjärnforskningen hur vi bor, arbetar och lever
Neurodesign - Inredning för hälsa, prestation och välmående